När vi är i något som gör oss förvirrade  önskar vi nog alla att det var lättare att hitta svaren på våra frågor.

Och faktum är att vi alla har en egen inre GPS och det finns många sätt att bli mer medveten om den, så att den kan leda oss rätt. Vår själ vill förening. Den kallar oss hem till oss själva, till att bli de vi är utan rädslor, utan masker, i kontakt med vårt sanna jag.

Vår inre vägledning är i kontakt med vårt högre jag och min tro är också att den är i kontakt med något som är större än oss själva – vi kan kalla det ljuset, källan eller Gud. Vägledningen kan komma till oss på många olika sätt – genom människor, djur, föremål, händelser, själsfränder etc. Den kan vara subtil eller mycket tydlig. Den kan också vara humoristisk. Den kan komma till oss  i form av ord, bilder, känslor, färger etc.

Det handlar mycket om att skärpa sin varseblivining, att se med nya ögon och att höra med större öron, att öva upp alla sinnesförnimmelser och sin intuition. Och att mer och mer ta kontakt med sitt hjärta.

Och det allra viktigaste! Att följa den vägledning man får.  Ju mer man följer sin inre vägledning i det lilla ju mer vägledning får man. Det är som magi att börja lita på sin inre vägledning.

Jag har i tidigare inlägg skrivit om kroppen och att den ger oss tydlig information. Lise Bourbeau har skrivit flera böcker  om hur kroppen talar till oss. Hon menar att sjukdomar är kroppens sätt att tala om för oss att våra tankar och attityder inte är i harmoni med vad som är bra för oss, att vi nått vår fysiska och psykiska gräns och behöver göra förändringar i hur vi lever eller i vår verklighets-uppfattning.

Ibland är det vissa personer som tycks ha en speciell förmåga att veta vad just jag behöver. Jag har några personer runt mig som ofta har satt precis rätt böcker, musik, kurser och andra tips  i händerna på mig. Ibland har jag kunnat ta till mig det direkt – ibland har det tagit lite tid innan jag kunnat se att det var vad jag behövde. Ibland har jag fått säga Nej tack, detta är inte till mig just nu.

Visst kan vi ha stor glädje av att ta hjälp av andra för att se tydligt och klart. Men ibland kan det vara så att den vägledning vi får med hjälp av andra vilseleder oss. Kom ihåg att ingen vet din sanning. Till syvende och sist är det bara vi själva som vet vad som är sant för oss. Ibland behöver vi stilla oss, gå in i vårt inre och verkligen lyssna till våra inre djup för att finna vår djupaste sanning.

Meditation är ett vackert hjälpmedel att hitta sin inre kompass. Ytterligare ett värdefullt hjälpmedel är nattens drömmar. De är guldgruvor! Drömmarna berättar för oss om vad vi är i och vad vi känner för det. Drömmarna skönmålar inte utan talar om för oss sanningen om våra liv. Att anteckna sina drömmar och undersöka dessa kan ge oerhört god vägledning.

När jag varit i snåriga relationer och varken vetat ut eller in har min skyddsängel kommit in och visat mycket tydligt om jag ska stanna eller gå. När jag stått inför en fysisk flytt eller byte av arbetsplats har Dom Helder Camaras dikt kommit till mig på olika sätt:

”När din lilla båt har
legat så länge för
ankar i hamn
så att du börjar få för dig
att den är ett hus,
när din lilla båt börjar skjuta rötter
i gyttjan vid kajen,
då är det dags att styra ut!
Till varje pris måste du
rädda båtens seglarsjäl
Och din egen pilgrimssjäl”

Änglarkort och tarotkort har också varit till oerhört stor hjälp för mig (speciell Doreen Virtues och Oshos tarotkort) och mina klienter. Många förvånas över hur väl korten svarar an till den situation man är i.

Den senaste tiden har jag fått vägledning genom tresiffriga tal (samma siffor) och vägmärken! Det är kärleksfullt och humoristiskt och jag kan verkligen skratta åt det. Jag har slagit upp de tresiffriga talen i boken Drunvalo Melchiezedek ”Serpent of Lights ”. En morgon tänkte jag ”Så spännande att se vad som händer idag och då såg jag framför mig en flakmoped med siffran 999, vilket betyder att en cykel i livet avslutats.

Då erinrade jag mig att jag just lämnat ifrån mig den cykel jag fick för 30 (!) år sedan av min exman i bröllopspresent. Det var var vekrligen dags att lämna den vidare för att släppa det gamla. Många gånger är det just att vi håller fast i det gamla som gör att vi inte kan påbörja något nytt. Filosofen Osho skriver. ”Att hålla fast skapar lidande” – och jag är benägen att hålla med.

När jag cyklade vidare såg jag en vägskylt med en cykel på och så stod det centrum. Jag log – ja den nya cykeln i mitt liv handlar om att gå djupare in mot mitt eget centrum.

Som jag nämnt tidigare tipsas man ibland på kurser som är precis rätt just då. En sådan kurs har för mig varit ”Awakening the Illuminated Heart” skapad av ovan nämnde Drunvalo Melchizedek. Han har varit forskare i fysik i Kalifornien och har också studerat många olika trossystem och ursprungsbefolkningar världen över. Han har skrivit böcker om helig geometri (Flower of life) och utifrån samlad kunskap tagit fram den kurs som handlar om att lära sig skapa från hjärtat – där man skapar i enhet och inte i dualitet (vilket sker när man skapar från hjärnan). Kursen ges av Monica Ljungberg Öhrn på Koster och rekommenderas varmt.

Idag gick jag en vandring i Änggårdsbergen. Jag gick till mitt favoritställe och lämnade små lappar med ”omöjligheter” till Moder Jord medan jag visualiserade hur omöjligheterna omvandlades till möjligheter. Plötsligt såg jag att stigen som jag alltid trott tog slut där faktiskt fortsatte. När jag gick vidare hade stormen fällt flera stora träd och i ett av träden satt en hackspett som hälsade mig (enligt Djurens språk av Solöga): ”Ha modet att gå vidare. Släpp det gamla” Ja så modig vill jag vara – utan att ha en aning om vad det nya innebär, bara lita på de små tecknen runt omkring mig och följa med.

Om du tycker att allt detta jag skriver är märkligt så pröva! Med ett öppet sinne och ett varmt hjärta. Det kan det vara värt…