Jag har under stor del av min personliga utveckling varit i förlåtelseprocess men det är först nu som jag börjar ana det djupa helande som förlåtelsen innebär.

För många år sen arbetade jag i kyrkan i en ganska infekterad miljö där jag till slut kände att jag måste lämna. Trots att jag var upprörd och arg över hur jag behandlades valde jag att be den person det gällde om förlåtelse och det var som att jag kunde lämna i lätthet. När jag för ett tag sedan gick igenom alla anteckningar från den tiden kunde jag se att jag hade lika stor del i vår konflikt som den andre hade haft. Jag kände stor tacksamhet att jag bett om förlåtelse – inte minst med tanke på att den person det gällde ganska snart därefter lämnade jordelivet.

Förlåtelse handlar ofta om att se även sin egen del i det som skett. Vi är alla medspelare i ett spel där vi spelar olika roller – ibland offer, ibland förövare. Men framförallt handlar det om att befria sig själv från det förflutna för att slippa leva i smärta och istället få ro. Det betyder inte att vi behöver förlåta handlingen utan vi förlåter personen och framförallt förlåter vi oss själva för det vi varit med om att skapa för att helas. När vi har svårt att förlåta betyder det egentligen att vi framförallt straffar oss själva. Vi kan be änglarna om hjälp att kunna förlåta det vi behöver förlåta – andra och oss själva.

Förra året var jag på en energiresa till Egypten. Vi besökte bl.a. Konungarnas och Drottningarnas dal. Vi hade fått en mycket sympatisk guide och förstod vi mer och mer – andlig guide. Jag hade några år tidigare fått till mig några ord på ett språk som jag inte riktigt förstod. Jag märkte under veckan att orden påminde mycket om språket jag hörde runtomkring mig i Egypten. Jag tog mod till mig och frågade vår guide om han hade någon aning om vad orden betydde. Han log och svarade – Det handlar om förlåtelse. Du behöver förlåta dina föräldrar på djupet. Jag tog till mig detta trots att jag arbetat så mycket med förlåtelse gentemot mina föräldrar.

I höstas hade jag en förlåtelsemeditation. Strax innan var jag klar med en ganska stor rensningsprocess där jag äntligen gjorde mig av med mycket gammalt, minnessaker etc  från mina föräldrar. Där dök upp en träfigur som påminde mycket om min relation till mina föräldrar och jag kunde först nu se den djupa symboliken. Jag bjöd in min själsfrände (som speglat en del av detta) och andra till meditationen och vi gjorde tillsammans en helande förlåtelsemeditation. Detta satte igång en djup process  med både smärta, sorg och skuld för mig, men också djup förlåtelse gentemot mina föräldrar.

Jag kunde även på ett ännu djupare plan se att de svårigheter jag hamnat i med min själsfrände mycket handlade om mina projektioner som jag lagt på honom. Jag kunde se att jag skuldbelade honom för det som egentligen handlade om mig och min relation till mina föräldrar. Jag bestämde mig för att släppa allt fördömande och gå in i total förlåtelse. Jag bjöd in honom till ett möte. Vi möttes i en stark känsla av att något var annorlunda mellan oss. Vi började skratta och den ansträngning vi känt var som bortblåst. Jag bad om förlåtelse för allt jag lagt på honom. Efter en smärtsam process också för hans del kunde han komma tillbaka med ett motsvarande förlåt.

Ur våra inre möten med oss själva där vi kunde skala bort ytterligare lager av rädslor och en djup, ömsesidig  förlåtelse kunde ett nytt möte spira – ett möte som skapade grund för medkänsla och förståelse, för befrielse, helande och ovillkorlig kärlek…